När Hagfors blev landets 131:a stad nyårsafton 1949/50 hade man inget stadshus att samla kommunpolitiker och tjänstemän i. Stadsförvaltningen spreds ut till olika lokaler, bland annat det lilla Bronellska huset vid Köpmangatan, gamla posthuset intill Dalavägen och yrkesskolan med åtföljande kommunikationsproblem. Inte förrän den 30 november 1952 invigdes det nybyggda stadshuset under solenna former, inflyttning hade börjat några månader tidigare.Det efter dåtida mått pampiga bygget väckte blandade känslor hos ortsborna. Av tidsnöd startades grundgrävningen utan färdiga ritningar. Byggkostnaden på drygt en miljon upprörde många skattebetalare eftersom lokalytan ansågs väl kraftigt tilltagen-ett bilföretag fick till och med hyra utrymmen-och när sedan någon spefågel spred ryktet att det dyra koppartaket (ca 50 000:-) måste skötas av en särskilt anställd kopparputsare, ja, då bröt protesterna ut på Bruket och gav eko i både press och lokalrevyer.
Problemet verkade oöverstigligt för Hagfors första och andra borgmästare Gunnar Forsberg (1950-1975) för den politiskt valda ledningen och kanske inte minst för den hårt budgetträngde stadskamreren Hjalmar Eriksson (1950-1960), men man jobbade på och hukade för kritiken så gott man kunde i de rymliga lokalerna. Idag är Hagfors stadshus inte alls för stort, tvärtom så har trångbodda förvaltningar ånyo spritts ut precis som på den tid det begav sig...
När stadshuset byggdes planerade man för en central placering av viktiga administrativa enheter i stadshus, polishus och tingshus med ett ungefär likartat utseende. Tyvärr så vann Sunne dragkampen om tingshuset och det tänkta framtida utseendet på området blev inte riktigt som den unga stadens politiker hade hoppats.
Vid invigningen 1952 med besök av bland annat dåvarande landshövdingen A Westling överlämnades en rad gåvor. Uddeholms AB skänkte 10 000:- till den vackra fondväggen i plenisalen, där för övrigt det första stadsfullmäktigesammanträdet hölls den 19 december samma år. Fondväggen renoverades i början av 90-talet.
Vid stadshusinvigningen skänkte ortens köpmän en vackert snidad valurna utförd på yrkesskolan (Forsskolan) och bland gåvorna märktes också en stilig ordförandeklubba i mahogny.
Besökare till stadshuset i Hagfors kan inte heller undgå att se professor Stig Blombergs (1901-1970) skulptur Skogsråa placerad vid huvudentrén, ett omtyckt fotoobjekt. Professor Blomberg var verksam vid Konstakademien 1951-1961 och har bland annat utfört Andrémonumentet i Stockholms stadshus.
Stadshuset, eller kommunhuset som det väl egentligen heter idag, har också en egen konsthall i källarplanet och vissa tider utnyttjas hela byggnaden för olika utställningar. Även i konsertsammanhang.
1987 fick Hagfors stadshus ta emot en förnämlig silvergåva från sex saudiarabiska shejker, som hösten innan hade inbjudits till en älgjakt i Gustavaskogarna. Gåvan består av en traditionell tredelad arabisk vattenkylare i massivt silver, 5 kg tung. Gåvopaketet var ställt till "Hövdingen för folket i Hagfors". Det berättas från den exotiska älgjakten att det förnäma sällskapet pliktskyldigt förrättade sina påbjudna böner knästående på hundfiltar i älgskogen med ansiktena kompassinriktade på Mecka! Jaktlyckan var dessutom god och shejkerna lär ha frågat om de möjligen kunde få inhandla köttet från det nedlagda bytet för utdelning till "bygdens fattiga...."
I stadshuset finns även en lionskänkt fotosamling på ortens ledande politiker allt från municipaltiden fram till våra dagar. Lions har också skänkt en ovanlig gjutjärnstavla med gamla kända ortsmotiv placerad på planen framför huvudentrén.
Hagfors stadshus kan med all rätt kallas en både "maktens och kulturens högborg" öppen både för visa beslut, konstutställningar och konserter.
Titta gärna in!
Dixner
