Hjälptjänster

logo

Våra matvanor och deras påverkan på planeten

Maten vi människor äter står för en fjärdedel av vår klimatpåverkan och för oss här i Sverige är andelen nästan en tredjedel. Men maten orsakar fler miljöproblem – till exempel att arter utrotas, våra hav blir förorenade och jordens resurser ansträngs allt hårdare.

undersida bild

Om alla på jorden skulle leva som vi gör i Sverige skulle vi behöva mer än fyra planeter. Kött bidrar med viktiga näringsämnen i den svenska kosten och är en nyckelfaktor för vårt öppna landskap. Men idag äter vi i Sverige mer kött än vad som rekommenderas av hälsoskäl och vad planeten tål.

Den livsmedelsgrupp som står för störst andel av den livsmedelsrelaterade klimatpåverkan är kött. Sedan 1990 har köttkonsumtionen i Sverige ökat med 45 procent. Genomsnittssvensken äter ungefär dubbelt så mycket kött som det globala genomsnittet. Kött- och mejeriindustrin påverkar idag klimatet ungefär lika mycket som världens alla bilar, bussar, båtar och flygplan tillsammans. De höga växthusgasutsläppen från produktionen av kött beror till största delen på att det går åt mycket mark för att producera foder, men uppkommer även från djuren själva.

Det är inte bara miljö och klimat som påverkas. Dessutom råder en ökad risk för en del allvarliga hälsoproblem vid för hög köttkonsumtion, till exempel tarmcancer, bröstcancer, diabetes, övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar. Därför rekommenderar Cancerfonden, WHO, Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Naturskyddsföreningen och många fler aktörer att vi ska konsumera mindre kött och mejeriprodukter. När vi vill köpa kött- och mejeriprodukter så bör vi göra det med omsorg för både hälsans och miljöns skull.

Men på vilket sätt påverkar köttproduktionen miljön egentligen?
Den ökade efterfrågan av kött bidrar till en allt mer intensiv köttproduktion, vilket påverkar vårt jordklot på flera olika sätt.

Kor producerar stora mängder metangas som uppstår genom deras matsmältningssystem. Metan är en betydligt mer kraftfull växthusgas än koldioxid. Vid gödsling och markberedning släpps en stor mängd dikväveoxid, och även den har en stor bidragande effekt för den globala uppvärmningen.

Många av världens djuruppfödningar är väldigt ineffektiva. Djuren matas med kalorier som skulle kunna ge mat till många fler människor om kalorierna inte tog en omväg genom djuren.

För att producera kött krävs också väldigt stora markområden. Ungefär 70 procent av världens jordbruksmark används till bete och odling av djurfoder. Marken kommer inte att räcka till för att mätta en växande befolkning om näringen ska ta den långa vägen till tallriken via djuren.

När man ska bedöma vilken köttproduktion som är bäst ur miljösynpunkt går det inte att enbart studera en miljöfråga. Man får inte glömma att nötköttsproduktionen ger stora positiva effekter på landskapet och den biologiska mångfalden, vilket gris- och fågelproduktionen saknar. Dessutom krävs stora mängder foder, ofta importerad soja, för att föda upp djuren.

Genom en minskad köttkonsumtion kan vi snabbt åtgärda en del av problemen med växthusgaser i atmosfären. Det beror på att mängden metan från köttproduktionen, samt mängden dikväveoxid från odlingen av foder skulle minska. Reduktionen av metan skulle få snabba positiva effekter eftersom dess halveringstid i atmosfären endast är åtta år.

WWF har sammanställt en köttguide som gör det enklare att välja rätt om man vill äta kött. WWF:s köttguide finns tillgänglig som mobilapp och på deras hemsida. Där kan du läsa mer om de olika bedömningarna för vad som är rätt kött att äta.

Jag vill testa en vegetarisk kost, men tycker att det verkar svårt. Vad ska jag äta för att få i mig protein om jag skippar köttbiten?
Det finns en mängd proteinrika, goda och nyttiga livsmedel som man kan lägga på tallriken istället för köttbiten. Här kommer några exempel.

Baljväxter
Ärtor, linser och bönor är en utmärkt källa till protein. Två deciliter gröna ärtor motsvarar 7,9 gram protein. Det är ungefär lika mycket som ett glas mjölk.

Quinoa
Quinoa är en ört vars frön man äter, och ger runt 4 gram protein per deciliter. Det är unikt på så vis att fröna innehåller nio essentiella aminosyror som kroppen själv inte kan producera.

Nötter och frön
Alla nötter innehåller hälsosamma fetter och protein, vilket gör dem till ett perfekt kostkomplement om man i huvudsak äter vegetariskt eller veganskt. Naturella nötter är alltid att föredra framför rostade och salta. Det finns en mängd nyttiga fröer med högt proteininnehåll och hälsosamma fetter. Chiafrön innehåller 16 gram protein per 100 gram. Dessutom är chia rikt på fibrer och innehåller åtta gånger mer omega-3 än lax. Andra frön med högt proteininnehåll är solrosfrön, sesamfrön och vallmofrön.

Tofu
Tofu är ett mångsidigt livsmedel och produceras av sojabönor, vilka har ett högt proteininnehåll. Så gott som all tofu som säljs för konsumtion i Sverige odlas bönorna på ett hållbart sätt.

Kött som inte är kött
Idag kan man hitta en mängd köttsubstitut i butikernas kyl- och frysdisk som ger god proteinersättning. De flesta köttprodukterna finns i vegetariska varianter, och det stora utbudet gör så att det inte är svårt att omvandla en kötträtt till en vegetarisk rätt.

Tips för att äta klimatsmart

Ät mindre kött- och mejeriprodukter
Börja med att byta ut några rätter i veckan till vegetariskt. Genom att kötträtter blandas ut med rivna rotfrukter och grönsaker som morötter, vitkål, tomater, palsternacka eller olika slags bönor eller ärtor blir det enklare att minska mängden kött utan att minska den totala portionsstorleken. Det går till exempel utmärkt att göra köttfärssås på bara 75 gram köttfärs per portion när den blandas ut med exempelvis morötter, svamp och tomater. Och gott blir det också!

Välj kött med omtanke
Välj ekologiskt och svenskproducerat när du vill äta kött. Du bidrar till bättre djurhälsa och att mindre gifter och konstgödsel sprids. Du bidrar också till den biologiska mångfalden, alltså en friskare natur som kan stå emot påfrestningar bättre, till exempel extrema väder.

Välj ekologiska mejeriprodukter
Testa också vegetabiliska varianter, till exempel havredryck som är gjord på svensk havre. Idag finns det gott om variation i kyldisken, och kanske hittar du en ny favorit?

Välj frukt och grönt efter säsong
Mer ekonomiskt samtidigt som det ger en lägre klimatpåverkan.

Dra ner på matsvinnet
Maten vi slänger står för stor och onödig miljöpåverkan. I ett genomsnittligt svenskt hushåll slänger man 107 kilo matavfall (fast och flytande) per person och år. Det är nästan två kilo i veckan. Svinnet beror till en del på att vi handlar för mycket och att maten står och blir gammal i kylskåpet, men också på att vi slänger mat i onödan. Lita på dina sinnen. Lukta och smaka på maten.

Kom ihåg!
Den som enbart äter växtbaserat gör en stor insats för miljön, men det gör också den som drar ner på köttet och väljer det med större omsorg, det vill säga ekologiskt eller svenskt naturbeteskött. Alla kan dra sitt strå till stacken på vägen mot en hållbar utveckling.

Källor

https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/2008_miljogifter_jordbruk_mat_kott_rapport.pdf

https://www.naturskyddsforeningen.se/vad-vi-gor/klimat/faqvego

https://www.naturskyddsforeningen.se/sveriges-natur/2013-3/fem-fragor-om-kottet

https://www.naturskyddsforeningen.se/klimatmaxa-maten

http://www.wwf.se/wwfs-arbete/klimat/earth-hour/tema-biffen/1550488-earth-hour-budskap-biffen

https://www.cancerfonden.se/nyheter/tydlig-koppling-mellan-rott-kott-och-cancer

https://www.mabra.com/de-12-basta-proteinkallorna-for-dig-som-inte-ater-ko

Sidansvarig

Senast ändrad

2018-03-21

KONTAKT

Måndag-torsdag 8.00-17.00
Fredag 8.00-16.00
0563-185 00

Dalavägen 10
683 80 Hagfors
kommun@hagfors.se