Psykisk hälsa och suicidprevention

Psykisk ohälsa är något de flesta kommer i kontakt med genom livet, antingen att man själv upplever någon form av psykisk ohälsa eller genom att någon närstående gör det. Det är ett väldigt brett spann med många olika typer av symtom och diagnoser som ingår och som påverkar vardagen på väldigt olika sätt. Får man rätt behandling behöver en diagnos inte påverka vardagen i större utsträckning, medan vissa psykiska besvär kan påverka vardagen väldigt mycket även om det är relativt kortvarigt.

När det gäller suicid finns det en tydlig koppling till psykisk ohälsa. Ett fullbordat suicid kan ses som den yttersta konsekvensen av ett stort lidande.

Via denna sida finner du information om psykisk hälsa och suicidprevention samt det arbete som görs i Hagfors kommun.

Hagfors kommuns plan för god psykisk hälsa gäller för 2023-2026 och syftar till att bidra till god psykisk hälsa för medborgare i Hagfors kommun och även för att samla resurser för ett gemensamt suicidpreventivt arbete.

Definitioner

Psykisk hälsa
WHO definierar psykisk hälsa som ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där varje individ kan förverkliga sina egna möjligheter, klara av vanliga påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till det samhälle som hen lever i. Psykisk hälsa är alltså inte detsamma som frånvaron av psykisk sjukdom.
Webbplats för WHO:s definitioner av psykisk hälsa Länk till annan webbplats.

Psykiskt välbefinnande
Psykiskt välbefinnande handlar om hur vi reagerar på livets skeenden, att känna tillfredsställelse med livet, trivas med sin tillvaro och att känna mening med livet. Det handlar även om att kunna känna njutning och lust.

Psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp för tillstånd med olika svårighetsgrad och varaktighet. Hit hör både psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. Gemensamt är att båda orsakar lidande, antingen för individen själv eller för omgivningen.

Psykiska besvär
Psykiska besvär handlar ofta om normala reaktioner på påfrestningar i livet. Besvären kan vara mildare eller svårare och de kan pågå under kortare eller längre perioder. Psykiska besvär är mindre komplexa än psykiatriska tillstånd och kan till exempel bestå av enstaka besvär. Ibland kan psykiska besvär ge kroppsliga symtom som exempelvis huvudvärk, magont, ryggvärk eller yrsel.

Psykiatriska tillstånd
Psykiatriska tillstånd är psykisk ohälsa där kraven för en psykiatrisk diagnos är uppfyllda. Till skillnad från psykiska besvär måste flera kriterier föreligga för att en diagnos ska kunna ställas.

Sucid
Folkhälsomyndigheten använder begreppen suicid och självmord synonymt. Det finns idag inget enhetligt språkbruk i frågan. Suicid är den yttersta konsekvensen av ett stort lidande. Psykisk ohälsa är en riskfaktor för suicid.

En person med någon form av psykisk ohälsa har större sannolikhet att också ha ett antal viktiga riskfaktorer som har koppling till suicid och psykiatriska faktorer.

Både ordet suicid och ordet självmord används för att beskriva den medvetna handlingen att ta sitt eget liv. Vissa reagerar på att "mord" ingår i begreppet självmord, vilket för med sig associationer till kriminella handlingar (jämför t.ex. att "begå" självmord med att "begå" brott). På så vis kan användningen av begreppet "att begå självmord" bidra till skuldbeläggning av individen och anhöriga.
Webbplats för Folkhälsomyndighetens definition - suicid eller självmord Länk till annan webbplats.

Filmer

Att vara närstående till en person med schizofreni
En samling av personliga berättelser Länk till annan webbplats.

Informationsfilm om BPSD-registret för att öka närståendets välmånade och livskvalitét
Informationsfilm om BPSD-registret Länk till annan webbplats.

Hagfors kommuns planer och arbete

Hagfors kommuns plan för god psykisk hälsa
Hagfors kommuns plan för god psykisk hälsa gäller för 2023-2026 och syftar till att bidra till god psykisk hälsa för medborgare i Hagfors kommun och även för att samla resurser för ett gemensamt suicidpreventivt arbete. Mål är uppsatta för att nå det långsiktiga målet god psykisk hälsa i Hagfors och arbetet med att nå planens syfte utvärderas genom redovisade målformuleringar.

Planen tar hänsyn till flera befintliga nationella, regionala och lokala planer som beskrivs kortfattat. I planen definieras även begrepp såsom psykisk hälsa, psykiskt välbefinnande, psykisk ohälsa, psykiska besvär, psykiatriska tillstånd och suicid/självmord.

Som en bilaga till handlingsplanen har en aktivitetsplan upprättats som stöd för det praktiska arbetet i verksamheterna för att nå planens syfte och mål. Lokala arbetsgrupper finns för både arbetet med god psykisk hälsa och suicidprevention, där arbetet ses som en process som ständigt bevakar och planerar för arbete kring ämnesområdena. Samverkan är ett viktigt område för ökad kunskap om varandras verksamheter.

Exempel på aktiviteter som ska anordnas är olika typer av utbildningar för personal inom både kommun och region, samt öppna föreläsningar/workshops för allmänhet om psykisk ohälsa och suicid. Även aktiviteter som bidrar till att öka kunskapen om vart man som medborgare i kommunen kan vända sig om man söker stöd för sin psykiska hälsa/suicidtankar eller som anhörig/närstående till en person med psykisk ohälsa/suicidtankar. I arbetet kommer anhörigperspektivet betonas. Även samverkan ska utökas med fler aktörer i samhället för att öka kunskapen och minska stigmatiseringen av psykisk ohälsa.

Aktivitetsplanen ska årligen förnyas och följas upp på tjänstepersonsnivå. I samband med denna uppföljning följs även indikatorerna till planens uppsatta mål upp som underlag till analys av om arbetet ger en utveckling i rätt riktning.

Planen publiceras i en tryckt version i sin helhet, men även i en formgiven lättläst version. Planen finns tillgänglig digitalt.