logo

Stadshuset

Stadshuset i Hagfors finns på Dalavägen 10.

undersida bild

När Hagfors blev Sveriges 131:a stad var stadsförvaltningen utspridd på olika platser i samhället. Kontorslokaler var det bland annat i Bronellska huset på Köpmangatan och i gamla posthuset vid Dalavägen. Hagfors behövde en plats att samla stadsförvaltningen nu när stora framtidsplaner fanns. Det var bråttom – så bråttom att grundgrävningarna för det nya stadshuset inleddes innan ritningarna var klara.

Stadshuset byggs. Foto K-E Dixner

Hagfors stadshus invigdes 1952. Bygget var en monumental satsning som skapade stor turbulens. Den välkände arkitekten på modet, Harry Egler, fick uppdraget att rita stadshuset. Egler var då känd bland annat för ombyggnationen av Ostermans marmorhallar i Stockholm, ett jugendhus på Birger Jarlsgatan i Stockholm där man sålde exklusiva bilar.

Byggmästare var Johan Emanuel Svensson (1888-1952), dåtidens lokale storhet inom området. J. E. Svensson etablerade sig som byggmästare 1924. Innan dess var han under ett flertal år verkmästare för Uddeholmsgårdarna och var starkt knuten till Uddeholmsbolaget. Han är mannen bakom bland annat Harboehuset, Frebe-huset (ICA-Pärlan), f d Norra skolan och Telegrafhuset i centrala Hagfors. Det pampiga Stadshuset i Hagfors blev hans sista verk.

Arkitekt Harry Eglers brevväxling med drätselkammarordförande Karl Törnqvist och borgmästare Gunnar Forsberg under byggprocessen speglar både turbulens och 50-talets framtidstro, mod och investeringsvilja på lång sikt. Stadskamrer Hjalmar Eriksson hade säkert en del att fundera på då byggkostnaden på en dryg miljon skapade stora diskussioner. Särskilt koppartaket betraktades som ett uttryck för storhetsvansinne: en skröna om den nya tjänsten koppartaksputsare som inrättats cirkulerade i både press och i revyer under en lång tid.

Satsningen på det storslagna stadshuset var en del av den generalplan som omfattade bland annat utbyggd järnväg, ett tingshus, ett polishus och länssjukhus.

När tingshuset byggdes i Sunne ändrades förutsättningarna för tillväxt som fick konsekvenser i generalplanen. Besluten gick inte Hagfors väg, till och med järnvägen revs upp. Höghusen och Stadshuset är spännande landmärken från en tid när allt var möjligt.

Första stadsfullmäktige hölls i december 1952. Den vackra fondväggen i plenisalen skänktes av Uddeholms AB. Fondväggen visar historiska landmärken och förutsättningar för livet liksom hur allt hänger ihop. Utsökt intarsia beskriver skogen och finnbebyggelsen, gruvdriften i Nordmarkshyttan, Gustav Adolfs gamla träkyrka, Träkolshyttan, masugnarna och stadsvapnet, Geijersgården i Ransäter, Karlstad med stenbron, biskopsgården, residenset och domkyrkan. Sist i ledet skildras Järnboden i Skattkärr, vågplats för all utskeppning av järn till resten av välden.

Den konsekventa satsningen på hantverksmässig kvalitét och goda material har visat sig vara en god investering. Marmor, armaturer, smide, koppartak och intarsiaväggen i plenisalen är idag en kulturskatt vi kan vara stolta över.

Valurnan är skänkt av ortens köpmän och formgiven på Forsskolan. Skulpturen i stadshusets entré, Skogsråa, skapades av Stig Blomberg som även gjort Andrémonumentet i Stockholms stadshus.

Gjutjärnstavlan utanför Stadshuset är skänkt av LIONS liksom porträttgalleriet av ledande politiker som finns inne i sammanträdesrummet på övre plan.

Stadshuset erbjuder service för medborgare och besökare. Under året visas utställningar på väggarna och på bottenplan finns en konsthall.

Du som har svårt att gå är välkommen att använda rampen som leder upp till entrén. Inne i huset finns hiss och handikapptoalett. Utanför Stadshuset (på framsidan) finns parkeringsplats för rörelsehindrade.

Hagforshem AB har sitt kontor i Stadshuset, liksom kommunchefen, administrativa enheten, ekonomienheten, utvecklingsenheten och delar av samhällsbyggnadsavdelningen.

Kommunens enda heltidspolitiker, kommunalrådet, har också sitt kontor här.

Publicerad av

Senast ändrad